fredag

Harald ?!

När jag går ut genom min dörr igår för att ta min dagliga promenad till jobbet, slänger jag ögonen ner i en blå balja som står på en stol, och vad ser jag där ?? Jo den största spindel jag någonsin sett i mitt liv, först håller mitt hjärta på att stanna sen kommer jag på att jag måste hämta min kamera och ta kort på det lilla aset för att annars kommer ingen att tro mig.
När jag kommer till jobbet berättar jag för mina grannar om det lilla aset och frågar om de har sett den, jovisst har vi det får jag till svar, din granne har döpt honom till Harald.
Ok jag har en tendens att döpa saker och känner lite att om man ger ett djur ett namn så kan man inte döda dem utan de måste behandlas med respekt, så länge de inte rör mig så ska jag inte röra dom (jag har den dealen med ett antal djur i min lägenhet och än så länge har dom skött sig bra) men den här spindeln måste ju bara försvinna, han kan inte sitta där utanför min dörr och se så äcklig ut som bara spindlar kan, tänk om han får för sig att det är mycket trevligare hemma hos mig än utanför, då kommer jag få en hjärtinfarkt. Och mina grannar kommer få en inneboende, iallafall under nattetid, för Harald ska minsann inte få nöjet att sova jämte mig utan att jag vet om det, så full kommer jag aldrig att bli.

torsdag

tävlingar...

När jag var och hälsade på min kära syster och kusin på Bali tävlade vi i allt som gick att tävla i.
Bland annat när jag och johan såg ett Mentos paket undrade vi genast om man kan få in ett helt rör i munnen och vem som kan tugga upp det snabbast. Varför fundera på en sådan sak när det är så enkelt att ta reda på om det går. Sagt och gjort vi gick och köpte varsitt rör och tävlingen var igång. När man sitter med ett rör mentos i munnen och ser en person mitt emot dig som också har hela munnen full så kan man inte annat än att skratta för man ser så otroligt dum ut. Jag och Johan satt och dreglade skrattade och hade vansinnigt roligt, men min kära syster som inte deltog i tävlingen skrattade nog mest.
Igår var jag och Ella och skulle handla öl, men fick syn på Mentos rören och jag berättade för henne om min och Johans tävling, då kom Ella på; undra om jag får in två rör i munnen ?
Sagt och gjort vi köpte två rör och som ni ser på bilderna så gick det ganska bra och jag har inte skrattat så mycket på länge, och under dessa tre månaderna jag varit här har Ella aldrig varit tyst så länge.
Det är sånt här som förgyller vardagen här nere.
Om 17 dagar är hon här min Monica...

onsdag

strejk och åter strejk

På grekland strejkar man, gärna ofta och för allt. Just nu är det strejk hos de som levererar bensinen, de har bestämt sig för att strejka fram tills på fredag, alltså ingen bensin på mackarna. Var ute och åkte en sväng när strejken bröt ut, jag har aldrig sett sådana köer till bensinmackar, helt galet. Stor nackdel för mig dock eftersom jag är ledig idag och skulle åkt iväg med bilen, men ingen bensin ingen roadtrip, otur för mig. Tänk om man skulle börja göra så hemma strejka lite hipp som happ, undra om det blir bättre ? Jag vet inte hur det slutar efter strejkerna här nere om grekerna får som dom vill eller om dom bara ger upp och sen är det bra.
På bilden ser ni min hängmatta jag har fått. Mina fina grannar Johan och Fredrik hade en hängmatta de aldrig använde så jag frågade om jag fick den, det fick jag men villkoret var att jag lagade den själv eftersom den var trasig. Jag har inte riktigt haft ork eller lust till det så jag har bara tänk tanken att göra det. Häromdagen när jag kom hem sa de till mig att något nog har blåst sönder på min balkong för det smällde på ganska bra där uppe (min altandörr går inte att stänga ordentligt så det hade inte varit omöjligt att det blåst sönder eftersom det varit ganska mycket vind här nere det sista) när jag kommer upp på altanen står den där, lagad och jätte fin, min hängmatta. De senaste två kvällarna har jag legat i min hängmatta tittat på film och bara njutit av min vackra utsikt, som vanligt har jag dock inte sett slutet av någon av filmerna eftersom jag har en tendens att somna, men skönt är det, jag ser fram emot många fler kvällar i min hängmatta med bra filmer eller kanske en bok. Tack kära vänner för att ni fixade hängmattan till mig, ni är alltid välkomna hos mig att äta frukost efter detta!
Vad händer annars här nere ? Jo det knallar på, jag jobbar, äter, sover och umgås med folk. Det där gamla vanliga som jag berättar. Om 18 dagar kommer Monica och Martin ner och hälsar på mig, det ser jag verkligen fram emot, tyvärr är det svårt för mig att kunna ta lite ledigt men det får bli som det blir, jag har ju iallafall en dag och den ska spenderas tillsammans med dom och ingen annan !! Då ska jag ta dom till Elafonissi tror jag en jätte fin strand som man måste ha sett om man ändå är på Kreta. Sen ska vi bara mysa och prata skit resten av tiden. Halva säsongen har gått, det känns inte så, tiden har gått så fort. Hoppas att det fortsätter att knalla på fort det hade varit skönt. Hoppas också att jag vaknar en dag och får den där känslan att jag vet vad jag känner hur jag vill ha det. Dock känns det tveksamt att det kommer hända. Den som lever får se.
Idag blir det en sväng in till Kalilves för lite sol och bad skönt att komma från almirida en liten sväng iallafall även om det inte blev som jag hade tänkt mig. Det blir ju inte alltid det, kanske lika bra det.
Kärlek till er mina nära och kära...

lördag

längtar, saknar, funderar...

I brist på fotografering får det bli ett litet inlägg om vad man kan sakna hemma.
Jag saknar mina vänner massor, jag saknar mina systrar och min familj jätte mycket, jag saknar sommarkvällar i Varberg nere vid ankaret eller fästningen eller på en uteservering med kallt gott rosé och trevligt sällskap, jag saknar en engångsgrill eller en vanlig grill som man kan grilla korv på med senap och ketchup som smakar gott. Här är allt så sött ketchupen har inte den magiska verkan att ta bort smaker som man kanske inte alltid tycker om, den förvärrar dom, jag har provat.
Jag saknar att njuta av en kopp kaffe utan att behöva svettas ihjäl under tiden jag dricker den.
Oj vad mycket jag kan sakna, kan inte ens få ner allt i ord här, men ändå även fast det saknas känner jag inte att jag vill hem, det är en konstig känsla. Har varit borta ett tag nu och kommer vara borta ett tag till innan jag kommer hem till ett antagligen regnigt sverige i november, tankarna far i mitt huvud, vad ska jag göra sen ? Är jag nöjd nu ?
Den som lever får se.
Nu är det dags för lunch i paradiset, jag ska försöka ta lite mer bilder på min tillvaro jag lovar att iallafall göra mitt bästa.
Tänker på er alla hemma.

torsdag

min vardag...

hej alla mina trogna följeslagare...
Jag försöker fånga min vardag på bild för att inte behöva skriva så mycket, men när jag väl sätter mig här så går fingrarna i ett, även om jag inte har så mycket att berätta så tycker jag att det är kul att skriva här, jag tycker det är kul att se att folk läser det jag skriver och jag tycker det roligaste av allt är när folk kommenterar det jag skriver.
Ja vad har då hänt enligt bilderna ovan..
jag har försökt att få lite högre mysfaktor i mitt hem, det behöver inte kosta så många kronor här nere för att få det lite mysigt, lite klistermärken på väggen och lite kuddar..
Mina gåvor hemifrån på en tvättlina upptejpad på väggen.. ja ni ser hur enkelt som helst.
igår var jag ledig, umgicks med två av kockarna, vi var på ett ställe som heter jumbo en gigantisk leksaksaffär/alltiallobutik, där fanns nog allt, hur kul som helst. Kockarna hittade hjälmar och svärd och ja varför inte, det var fullt krig på altanen hemma under kvällen. Det är viktigt att man behåller sitt barnasinne, allt blir så mycket roligare då.
Vi spenderar mycket tid på våra altaner och dricker kaffe, öl, vin, vatten, iste, ja det mesta gör vi tillsammans på våra altaner, det är jätte mysigt och jätte trevligt att bo så som jag gör just nu. Och vad finns egentligen att klaga på när man ser den fantastiska utsikten och bara kan njuta av solnedgången varje kväll, inte så mycket alls faktiskt.
Jag trivs fortfarande så bra här nere, ingen ordentlig hemlängtan ännu, visst det ska bli skönt att komma hem så småningom men inte än.
Nu ska jag ta och bege mig till jobbet, ser fram emot kvällen, det kommer att bli en bra sådan.
Allt känns lite lättare nu också när det bara är en månad kvar till min fantastiska Monica kommer på besök. Oj vad vi ska ha det mysigt tillsammans, och Martin får vara med på ett hörn också.
Tänk positiva tankar och ångra inget som fick dig att le... kärlek.

lördag

då var jag här igen...

Nu var det så där längesen igen. Fast nu har jag en bättre anledning, jag har flyttat upp till grannbyn som heter Plaka, har fått mitt eget rum i ett hus tillsammans med guider, kockar, och barnklubb istället för med servisen, jätte skönt. mitt nya rum är större, jag har en egen altan, med den fantastiska utsikten som ni ser på bilderna, där är tyst och skönt eftersom det ligger en bit från byn. Nackdelarna då, lite längre att gå vilket innebär att jag inte orkar bära med mig min dator när jag ska till och från jobbet, det är uppförsbacke nästan hela vägen från jobbet och då blir datorn plötsligt jätte tung om man ska bära den hela vägen. Men det är inte bara nackdelar med uppförsbacke, jag ser det som träning och det är ju alltid positivt.
Vad händer annars i mitt nya fantastiska liv ? inte alls mycket faktiskt, jobbar på som vanligt. Ska försöka mig på att sätta ihop en vinprovning för personalen, det är nytt för mig och väldigt spännande, vi får se hur det kommer att gå men jag tror på mig själv och jag tror att jag kommer att lösa detta galant !
Vi har fått ner all personal nu två nya kockar och en ny servitör, nu hoppas jag att alla bestämmer sig för att stanna kvar så att vi en gång för alla kan få ordning på det här stället, annars går nog orken ur mig helt och hållet och det har jag ingen lust med.
På onsdag är jag ledig igen det är välbehövligt just nu, vi har haft lite sjuk personal och då blir det lite mer jobb, så nu ser jag fram emot en ledig dag tillsammans med lite mer folk hoppas jag får se vad för människor som är lediga tillsammans med mig, det är alltid spännande.
Nej jag känner mig verkligen tom på ord och inspiration idag, men nu vet ni att jag lever och har det bra.
Kärlek till er alla underbar människor !